alvassnoveller

Jag gick ner för Oxford Street iklädd en stor collegetröja, en stor halsduk, svarta jeans och röda Converse. Ur mina stora, vita hörlurar strömmade Imagine, av John Lennon. Jag gick in på Starbucks, köpte en Chailatte, och gick vidare. På min axel hängde en väska med träningskläder. Idag sken inte solen på himlen, men tro mig, det gjorde den i mitt hjärta. Gud, jag kan inte fatta att jag kom vidare! Musiken pausades och mobilen plingade till. Jag drog upp den ur den tajta jeansfickan. Varför är alla fickor så himla tajta?!
Amanda (X-Factor) <3
Hej där, undrar bara om du är påväg? Är här nu, typ helt själv, eller killarna kom ut lite. SÖTA! Puss <3
Jag log lite för mig själv och gick ner till tunnelbanan.
Är snart där, om typ tio! Hälsa dem från mig <3 Puss!
Jag klickade på skicka och klev på tåget, och efter cirka en kvart satte jag mig ner brevid Amanda i en soffa.
"Hej där!" sa hon pch gav mig en kram. Och kramade tillbaka och tittade på klockan. Tjugo minuter kvar tills vi skulle börja träna, så jag reste mig för att köpa varsin dricka åt oss. 
"Det blir 2 pund, sötnos." sa edn gamla damen i kassan. JAg räckte henne pengarna och vände mig om, och krockade in i en mörkklädd bröstkorg.
"Oups, sorry love!" Jag tittade upp på en brun lugg och ett busigt leende.
"Ingen fara." svarade jag och log. Han log brett tillbaka.
"Mia." sa jag och höll fram handen. "Louis. Jag kommer ihåg dig, svår att glömma superstar!" Jag fnissade till och tittade lite i golvet. 
"Tack, antar jag." sa jag och tittade upp. Han smilade och jag ursäktade mig. 

Amanda satt kvar och tittade runt med hörlurar i öronen. Hon andades ut när hon såg mig komma.
"Äntligen, det tog tid!" utbrast hon. Jag räckte henne Colan och hon öppnade den, och drack stora klunkar. Jag satte mig ner brevid henne och drack ur min egna. 
"Amanda, när sa du att killarna hade kommit ut?" frågade jga.
"jag vet inte, typ en halvtimme sen, de sa att jag såg ensam ut, och du sa jag att du snart skulle komma. Och sen satt de här ett litet tag och snackade, de är fett härliga."
"Jag träffade han Louis i kön, och han var charmig kan man ju säga!"
"Då kanske de kommer tillbaka snart." sa hon och vickade på ögonbrynen. Jag skrattade och försökte att få colan att inte spruta överallt. Och ja, mycket riktigt, efter bara några minuter kom de gåendes ifrån cafeterian.
"Hey, boys! Kom hit." ropade Amanda ljust. De tittade åt vårt håll, log och satte kurs mot oss.
"Hej ladies!" sa Louis när de kommit fram. Amanda hälsade glatt på alla som om de var gamla vänner.
"Och du måste vara Mia?" frågade den blonda, som jag fått veta hette Niall.
"Det stämmer." svarade jag och skakade hans hand. Jag skakade hand med alla och sa vad jag hette. Av någon hel dum och superkorkad andledning rodnade jag , precis som förra gången, när jag skakade hand med Harry, som han hette.
"Så, är ni nervösa?" frågade Liam.
"Är ni?" svarade jag och Amanda i en mun, och fick alla att skratta.
"Nejdå, det är ju bara en träning, men ni ska se mig innan föreställningar, ett jävla nervvrak!" sa Amanda, och jag nickade instämmande.
"Så Mia, vi har ju redan rtäffad Amanda, men vem är du?" frågade Louis och försökte se mystisk ut, men det fick bara mig och Niall att börja asgarva.
"Ja du louis, jag är väl jag. Antar jag. Nej, menjag är väl bara en vanlig tjej från London." svarade jag.
"Kom igen, lite detaljer!" sa Niall.
"Okej! Jag går på konstskola, där jag går dans/estet inrikting. Min mamma heter Helena och min pappa Thomas. Jag har en storebror som heter sebastian, han är arton och bor med sin flickvän Malice. Jag har två katter, Lola och Lucifer. Min bästa vän heter Josefine och hon har en underbar röst, men jag räknar även Amanda här som en utav mina bästa vänner, trots att jag träffade henne igår. Det jag är räddast för här i livet är att bli lämnad ensam nere på botten, utan någon som kan dra mig upp."
"Har du en pojkvän?" Jag vände mig om och tittade på Harry, som satt på golvet. 
"Ohh..." sa Zayn lågt.
"Vad, får man inte ens fråga sånt för er eller?" Han skakade lite på huvudet så att lockarna flög åt alla håll.
"Nej, jag har ingen pojkvän at the moment, har precis dumpad en." svarade jag ärligt. Han nickade långsamt, och tog inte ögonen ifrån mig.

"5,6,7,8!" ropade koreografen. Medans vi dansade fångade jag Amandas blick och hon log brett. genast började vi göra alla rörelser större, och med mycket mer inlevelse. När vi stannade, och slappnade av, brast vi båda ut i skratt, och jag sprang fram mot henne samtidigt som jag skakade på huvudet så att håret flög åt alla håll.
"AHH!" skrek hon och började springa, samtidigt som hon skrattade högt. Alla runt omkring i den stora danssalen tittade på oss och Niall asgarvade igen. Det smittade av sig på mig, och snart låg jag på golvet och rullade runt, samtidigt som jag höll mig för magen. 
"Hur går det, dör du?" jag öppnade ögonen och tittade rakt in i Harrys gröna.
"Ja, vad ser det ut som?" svarade jag och reste på mig, skakade lite på hela kroppen och log. 
"Vad är klockan?" frågade jag sedan. han tittade på sitt armbandsur och sa: "Halv ett." Jag nickade som svar och gick tillbaka till Amanda.



Harrys perspektiv:
Jag tittade på henne, medans hon skuttade iväg mot Amanda. Hörde henne skratta, såg henne le. Hon var verkligen speciell, och när hon dansade. Gud, att någon kunde röra sig på ett sånt sätt, bli ett med musiken.
"Ey, Hazza, kom hit nu!" ropade Louis, jag nickade och började gå.
"Vänta lite!" ropade Mia och kom springande. Jag vände mig om och tittade rakt in i de där gröna ögonen.
"Kolla, såhär är det, sa hon, att min kompis Josefine väldigt gärna vill komma, och hon har inget annat för sig, plus att hon var med igår, så hon vet typ hur allt går till." sa hon.
"För mig, eller för oss är det inget problem, men du får nog kolla med Cher och Simon också."
"Ja, men Simon är ju fett läskig!" Hon liksom kröp ihop lite och log busigt när hon sa det. Jag kunde inte låta bli att skratta. Jag hade glömt att Louis stod brevid, och ryckte till när han sa:"Tycker du att Simon är läskig? Nej vad gulligt, men om du frågar Cher, så är jag säker på att Curlyboy gärna gör dig en tjänst och pratar med Simon." Hon log brett och gick iväg mot Cher.

Mias perspektiv:
Yes, Josefine fick komma och titta.
"Hon är påväg." sa jag till Amanda, som log brett som svar. De två hade verkligen klickat. Dansläraren kallade på oss, för nu skulle vi dansa bakom grabbarna, när de sjöng What Makes You Beautiful. Kanske jag inbillade mig, men jag tror att jag fickk ett speciellt leende utav Harry när jag ställde mig på min plats, vänster om honom, längst fram. Vi dansade i cirka tjugo inuter, både med och utan killarna, när en smal figur öppnade dörren. Oblyg som hon är log hon brett och sa glatt :"Hejsan!" Jag och Amanda gick fram och kramade henne med våra svettiga armar. 
"Uäk!" sa hon och slet sig loss. hon var otroligt snyggt klädd, som alltid, och när vi vände oss om tittade alla killarna åt vårt håll.
"Kom." sa jag och drog med henne fram.
"Killar, detta är Josefine, min onaturligt snygga vän." sa jag och hon skakade hand med alla.
____________________________________________________________________________________________DEL 7! vad tycks? släng gärnain en kommentar :) puss