alvassnoveller

"Så, hur går det här då?" sa Josefine på sitt lättsamma sätt.
"Tja, de tvingar oss att dansa våra asses of, jaghar aldrig, jag menar ALDRIG, haft såhär ont i fötterna!" sa Amanda och jämrade sig lite. Killarna skrattade lite.
"Tja, det är priset man får betala för att dansa bakom de, hrm, snyggaste killarna i Europa." sa Louis och log brett. 
"Ao!" utbrast han sedan när Zayn puttade till honom i sidan.
"Vad har du gjort idag då?" frågade jag Josefine.
"Ingenting! Typ ätit glass och tittat på Gossip Girl. Jag är inte lika hurtig som du är..."
"Får jag vara ärlig? Det låter som en jävligt bra dag, om du frågar mig." sa jag och kramade om henne. Hon kramade tillbaka och drog in Amanda, som drog med Zayn, som drog med Niall, som drog med Liam, som drog med Harry och sedan hoppade Louis på oss alla så att vi vacklade till. Alla brast ut i skratt och det var härligt. Att bara skratta, skratta med härliga personer, som fick mig att må bra.
"Okej Josefine, vad är din talang?" sa Niall, men hon tittade bara oförstående på honom och log.
"Ja, både Mia och Amanda dansar, och Mia tecknar. Vad gör du på fritiden?"
"Aha, jag sjunger." svarade hon nu glatt. Alla såg imponerade ut, förutom jag som redan visste vilken änglaröst hon hade.
"Kan du inte sjunga något?" frågade Harry. Hon tittade på honom, och skakade på huvudet, som ett litet barn.
"Kom igen va Jos, både jag och Amanda har ju dansat!" sa jag  mest för att retas. Hon puttade till mig så att jag ramlade in i Harry, som skrattade.

"Hejdå, vi ses imorrn." sa jag när vi alla stod i hallen. Utanför var det mörkt som fan, och jag var glad att jag hade Josefine som sällskap. Amanda hade lyckats tigga sig till skjuts utav killarna. Jag kramade alla, och väntade sedan på Josefine medans hon gjorde samma sak. De vinkade medans de gick mot bilen och åkte iväg. Josefine krokade arma med mig och vi började gå.
"Så,vad tycker du om killarna då?" frågade jag henne.
"De är otroligt charmiga, och snygga. Speciellt Niall." Jag tittade opå henne med höjda ögonbryn.
"Vad hände med tjejen som föll för badboysen?" Hon knuffade mig lite, så att vi båda började gå i sidled.
"Vad, han är söt. Och snygg. och härlig." 

"Okej, men Markus då?"

"Vadå Markus då?"

"Jamen, du gillade ju honom. Typ." sa jag.

"Äh, honom tröttnade jag på, han var för macho. " svarade hon och ryckte på axlarna.

"Okej... Visst, så nu is it all about the irish one eller?"

"Jepp, ska bara få in honom på min bana." Hon blinkade med ena ögat, och jag puttade till henne lite.

Tillslut kom vi fram till hennes port, och vi kramades om, inanna jag fortsatte hem i mörkret. Men med musik i öronen gick det, precis som allt annat, mycket enklare.

Shise!! Det är ju idag det är, den stora dagen! Jag ska fucking dansa i X-Factor. Tankarna slog kullerbyttor i huvudet och jag stirrade upp i taken. Lola rörde på sig brevid mig, och som en reflex klappade jag henne. Efter en veckas hårda träningspass och skolskippande satt allting och snart skullejag dit för genrep. Josefine hade kommit nästan varje dag, efter skolan och hämtat mig, så Amanda och grabbarna fick träffa henne med. Och jag tror att det går ganska bra med henne och Niall. Iallafall verkar de ha kul ihop. Det har känts som om jag lever två liv. Ett i skolan, med Peter. Och ett på träningarna, med Amanda och killarna. Peter, söta, charmiga Peter. Jag satte mig upp, alldeles för snabbt och svart prickar dansade framför mina ögon, men när jag blinkat några gånger kunde jag ta mig ner till köket. På kylskåpet hängde en tecknig, av mig. På baksidan stod :Lycka till älskling, vi ses ikväll! Love, Mams och Paps ♥

Jag log för mig själv, samtidigt som jag gjorde i ordning en macka och satte mig rfamför tv:n.

 

Jag stod framför garderoben, färdigsminkad och med lockigt hår och stirrade kritiskt på röran därinne.  Jag tog fram ett par svart jeans, som start. Och efter typ en halvtimme hade jag valt ett svart, halvtransparent linne med djup rygg, och en grå kofta. Jag tog min väska och gick ner till köket, fyllde på katternas mat- och vatten skålar och gick ut i hallen. Jag snörade på mig ett par svarta skor med träklack, satte på mig pappas stora baseballjacka och en stor halsduk. Sedan gick jag ner för alla tusen trapporna och kom tillslut ut på gatan, och började gå mot tunnelbanan. 

 

"Hey gilrfriend!" sa Amanda när jag kom in i logen. Jag log brett och kramade om henne.

"Snygg du var idag då?" sa hon och tittade på mig.

"Ska du säga!" svarade jag och tittade på hennes slitna shorts, med en nitprytt bustier instoppad, tillsammans med en massa fina halsband. Hon log brett och la en arm om mig. 

"Nej, vad säger du, tror du man får i sig en Monster såhär tidigt?" sa hon och drog iväg med mig mot dryckautomaten nere i korridoren. Hon köpte en Monster och jag valde en iste med persikosmak. Vi tog våra drickor och gick tillbaka, och när vi kom in satt grabbarna i vår soffa.

"Våldgästning!" utbrast jag och slängde mig ner mellan Liam och Zayn. De skrattade och Amanda skakade på huvudet.

"Jag slår vad om att eran loge är typ dubbelt så stor och bra mycket fräcshare, så får jag fråga om anledningen till denna våldgästning?" sa Amanda och satte sig på golvet.

"Tja du..." började Liam.

"INGA TJEJER!" utbrast Louis. Jag fick blixtsnabbt sätta handen för munnen så att inte hela min iste skulle spruta ut över hela rummet, med tanke på skrattet som bubblade upp i halsen.

"Låter rimligt, okej, fråga nummer två. Varför väljer ni att hänga med oss två mongon? Alltså, inte att vi inte gillar er, det gör vi verkligen!" fortsatte hon.

"Därför att ni inte gör någon stor grej om oss, att ni bara kan hänga med oss. Inte bli helt AHH, oh my god! One Direction! och sånt..." svarade Niall och tittade upp från sin telefon. Amanda log brett och jag skrattade lite. 

Plötsligt knackade det på dörren och tjejenmed headset tittade in.

"Ursäkta, men jag ska bara säga att repet börjar om en halvtimme ungefär." sa honoch log. Killarna nickade bara men Amanda flög upp och drog upp mig ur soffan.

"Holy moly Mia, nu måste vi sätta fart."

"Måste vi? Jag menar, jag ska bara sätta på mig...." Mer hann jag inte säga förens hon tagit våra väskor och dragit in oss i badrummet.

"Vad är det med dig? Du skulle fan inte druckit den där Monstern..." sa jag och suckade.

"Men ser du inte?!" sa hon. Jag skakade bara oförstående på huvudet.

"Harry tittar ju bara på dig, hela tiden. Gud tjejen, du är ju fan blind."

"Nej..."

"JO!"

"Snälla säg att han inte gör det, jag orkar inte... Plus, att jag redan har en kille som jag gillar. Mycket." sa jag och började byta om. Jag knöt upp skorna och drog på mig ett par mönstrade leggings, en stor t-shirt och vita sneakers.

"Han Peter som du snackade om?" frågade hon när jag var klar. Jag nickade bara och öppnade dörren. harry och Zayn vände på huvudena när de hörde dörren öppnas. Jag log brett och stälde ner min väska på bordet.Du gillar Peter. Peter, Mia. Intalade jag mig själv , om och om igen, men samtidigt kände jag Harrys ögon som vilade på mig. Han stirrade inte, jag vet inte ens om man kan säga att han tittade, han lät dem bara vila på mig.

 

Det kändes otroligt konstigt att den nu tomma arenan, skulle vara fullsatt om bara några timmar.

"Okej, nu får nu rast i 45 minuter, ät något!" ropade koreografen. Jag andades ut och la mig ner på golvet. Aj, mina ben. jag blundade och när jag öppnade ögonen stod Harry över mig med rynkad panna.

"Tja du, ska du med och äta eller?" frågade han. Jag blundade igen, och öppnade dem sen igen.

"Ja, men golvet är för skönt..." svarade jag. Han brast upp i ett brett leende.

"Ja du, men kom nu. Annars tar allt det goda slut." Han räckte ut handen och jag tog den. Han drog upp mig, så hårt så att jag slog i honom och våra ögon möttes. 

"Och jag tyckte jag hade gröna ögon." sa han, men släppte inte taget om min midja.

"Min mamma säger alltid att jag har kattögon." sa jag och log brett. Han släppte taget och vi började gå, fast de gick väldigt långsamt, med tanke på hur ont jag hade. Och inna jag hann reagera hade han lyft upp mig, så jag hängde över hans axel.

"Harry, släpp ner mig!" skrattskrek jag. Han svarade ingenting, utan började springa lite.

"Harry!" Han ökade takten och jag skrek ännu högre. Folk som vi passerade kollade konstigt på oss eller skrattade medlidsamt.

Hon vägde verkligen ingenting och hennes skratt fyllde mitt huvud samtidigt som jag sprang genom alla korridoren för att komma till cafet.

"Harry, släpp ner mig nu!" sa hon. Jag saktade ner och skrattade lite. När vi stod still hörde man verkligen hennes klara skratt. Jag släppte ner henne och hon puttade till mig på axeln. Plötsligt började hennes mobil ringa och hon drog upp den ur bh:n. Jag skrattade lite och hon gav mig en blick som skulle vara seriös, men misslyckades.

"Fråga inte." sa hon och svarade.

"Hej det är Mia." Hennes leende blev ännu bredare när personen på andra sidan svarade.

"Hej Peter! Hur är det?" Peter, så klart att hon hade pojkvän, vad trodde du liksom harry? Hon tecknade åt mig att gå i förväg och gav mig en kram, och precis i mitten av kramen hörde jag hans röst på andra sidan. Fan, han till och med lät snygg. Jag drog upp byxorna lite och skakde till håret, och gick iväg mot cafet. därinne köpte jag en macka och satte mig med de andra.

"Vart är Mia då?" frågade Amanda som satt brevid Liam.

"Hon snackar i telefon med nån.." svarade jag samtidgt som jag lånsamt tog bort plasten runt min macka.

Hon nickade långsamt och tog en pommes som hon stoppade i munnen. Mia kom tillbaka, även hon med en macka. hon log brett när hon slog sig ner brevid Lou.

"Så, vem var det?" frågade Amanda. Hon log brett och svarade: "Det var Peter som undrade hur jag hade det." Amanda besvarade halvhjärtat leendet och drack lite ur sin Fanta.

 

Det var så jävla tydligt! Harry hade känt oss i en vecka typ och hade redan kärat ner sig helt i henne. De andra kanske inte såg det, men det gjorde jag. Han erbjöd sig att vänta på henne, tittade på henne hela tiden, skrattade åt hennes skämt. Och nu när hon pratade om Peter, var han tyst. Jag hade ju hört saker om Harry, att han gillade tjejer och inte var blyg, men nu var det så jävla tydligt bara. Och nu vet ju Mia också. Jag kanske inte borde sagt något... Jag drog upp min mobil och skrev ett mess till Josefine.

Jag klickade på skickade och såg till min lättnad att Mia nu tittade på Harry, som log tillbaka. Jag tog en klunk utav läsken och fick ett leende ifrån Liam.

"Så, vad händer nu?" sa jag när alla ätit klart.

"Tja, vi har typ tjugo minuter tillsvi börjar repa igen." svarade Louis. Mia suckade, och jag förstod henne, även mina fötter värkte. Killarna skrattade, lätt för dem att säga, de har ju inte dansat asset off i en veckan.

"Har ni Fifa i er loge?" frågade Mia plötsligt.

"Ja, hurså?" svarade Niall glatt. Hon log tillbaka och sa: "Kan inte vi spela?" Han nickade och de andra instämde och vi började gå bort mot deras loge. mia och harry gick längst fram och skrattade, och jag log brett. Who ever den här Peter snubben är, tvivlar jag på att han får henne att skratta. Vi kom in i killarnas loge, och ja, den var både större och renare än vår. Mia och Harry kastade sig på kontrollerna och satte på medans jag satte mig på ena armstödet, och resten av killarna hamnade lite varstans. Min mobil plingade till och jag drog upp den.

Jag svarade inte, utan jublade bara när Mia vann stort över Harry, och sedan Niall, och sedan Louis.

____________________________________________________________________________________________Capitolo 8! Långt va? Är faktiskt lite stolt över mig själv... Hihi, fniss. Nej, men nu märker man att Amanda vill få ihop Mia och Harry, medans Mia har erkännt att hon gillar Peter, ahh! Kommer vara borta ett tag, ska på ridläger, men först till Gotland några dagar, ska försöka slänga in ett kapitel! Kommentera, och puss på er! ♥